Klemm 25D i skala 1:6
Som underlag för byggritningen har jag använt måttsatta originalritningar, bilder och diverse efterforskningar. Mycket information om förebildens originalmått har jag fått via Pär Lundqvist. Inga förenklingar eller anpassningar gällande vinklar mm har gjorts. Originalet är en träkonstruktion så jag har använt originalets uppbyggnadsteknik så långt som möjligt och efter bästa förmåga med den erfarenhet jag har av liknande konstruktion i fullskala.
Spännvidd: 2166 mm
Vikt: 3kg
Vingyta: 56dm².
Vingbelastning: 56g/dm²
Motor: Saito FA-62B.
Originalet
Klemm L 25 flög första gången i Tyskland 1927, senare utvecklad i flera versioner. Flygplanet är av träkonstruktion, flygkroppen, fenan, stabilisator och främre delen av vingarna var klädda med plywood. Ritningens förebild, SE-AHI, är en Klemm L 25D som tillhörde Stockholms flygklubb (utr. för segelflygbogsering). Stockholms flygklubb flyttade till Bromma 1936. Även Stockholms Segelflygklubb flög på Bromma flygplats fram till 1943 då verksamheten flyttades till Skarpnäck flygfält. Stockholms Segelflygklubb köpte en Klemm 25D, SE-AHY, för bogsering 1946. SE-AHI registrerades 1938-09-21. Hela flygplanet var blåmålat med vita registreringsbokstäver. SE-AHI avregistrerades 1951 efter totalhaveri.
Spännvidd: 13 m
Längd: 7 m
Vingyta: 20 m²
Tomvikt: 445 kg
Tillsatsvikt: 275 kg
Max startvikt: 720 kg
Marchfart: 140 km/tim (76 kts)
Maxfart: 160 km/tim (86 kts)
Landningsfart: 65 km/tim (35 kts)
Motor: 80 hk Hirth HM 504 A-2 inverterad 4 cylindrig radmotor
Cylindervolym: 3.980 cc
Varvtal: 2,360 v/min max kontinuerligt vid havsnivå
Propeller dia: 1950 mm (77")
Vingens skränkning. Vingprofilens vinkel inne vid kroppen mot vattenlinjen (incidens) är 3° därefter ökar vinkeln till 5° vid mittsektionens yttersprygel. Vid vingspetsen är vinkeln 0°. Detta medför, förutom bättre stallegenskaper, att ytterdelen av vingen avlastas vid ökande fart, endast inre delen av vingen ger lyftkraft. Detta ger mindre inducerat motstånd och bra stigprestanda med förhållandevis liten motoreffekt. Se vingritningen nedan. Foto av Danny gullin
Kroppens
struktur byggs av 3X3mm och 2X2mm furulister.
Kroppen är något längre än 1m från motorspantet, det behövs en laskad skarv på beklädnaden av 0,4mm plywood. Kroppsidorna kläs med plywood före slutmontering av kroppen.
Sporrens ställ tillverkas som en enhet.
Sid- och höjdroder tillverkas skalariktigt på samma sätt som originalet. Bakkantlisterna tillverkas av en 3X4 mm balsalist som slipas till rätt profilform och därefter kläs med 0,4 mm plywood. Konstruktionen blir styv och lätt.
Bücker Jungmann på bilden är i ungefär samma skala (1:5,5) som Klemmen, 1:6.
Tillverkning av plugg till motorkåpan.
Motorkåpan färdig, gjutning med glasfiber och epoxy.
Saito 62 monterad
Vingens mittsektion. Vinginfästningen blir enligt Pär Lundqvists ”patent” med krokar och öglor
Spryglar av 3 mm balsa
Vingarna
färdiglimmade. Vingroten vid kroppen har 3°
inbyggnadsvinkel, vingmittens yttersprygel/vingens innersprygel har
5° vinkel och vingspetsen 0
Vingens mittsektion blir fast monterad i flygkroppen
Vingens hållfasthet och vingfastsättningen med krokar och öglor testas. Vingen lastas med 14,5kg. Totala vikten utan vingklädsel är 2,5kg så en trolig vikt kan bli 2,8kg. Vingbelastningen blir då 50 g/dm², ganska bra för en modell med 2166mm spännvidd. Belastningstestet ger då ca 5,2G positiv belastning. Brottgränsen lär ligga en bra bit över detta
Enkelt och funktionellt landställ. 2,5 mm pianotråd, fjäderben av 7 och 8 mm mässingrör med 3 mm metallgångjärn som övre led
Färdig för
radioinstallation
Flygutprovning hösten 2023
